Vibes från Gröndal

PRESS SAYS BEAUTIFUL THINGS

" ...the immediacy, grit, and churn of the music is undiminished, both on written material and group improv. Ståhl has long reconciled a strong connection and respect for the history of his instrument, between tonal precision and healthy embrace of vibrato. There’s a haunting tunefulness in his patient lines on 'Guldkort', with Cantillo crashing the serenity, while on 'I-Land du Välsignade' he unleashes a needling grind beneath a thrumming Williamson solo. The excellence of these performances come as no surprise, but what did throw me for a loop is that the leader also plays some convincing soprano saxophone with the tonal bite of Steve Lacy. "
The Quietus/Peter Margasak

" Trioen (…) formelig gnistrer hele plata gjennom. Kombinasjonen av lekenhet og håndverksmuskler som legges for dagen her er en fryd å bevitne (…) Det er sjelden jeg etter å ha hørt bare ti sekunder av en plate er fullstendig solgt, men når det ivrig haltende åpningsnummeret «Elmers» sparkes i gang med florlett vibrafonkromatikk og relativt ubegripelig men fantastisk bass- og trommer-samspill, skjønner man at dette bærer av sted i helt riktig retning. (…) trekløveret håndterer alt med overskudd og en særegen selvfølgelighet som gjør att det kjennes både friskt og hjemmekjært på en gang. (…) Källtorp Sessions Vol. 1 er så tung og lett samtidig at jag bare runder av med et sitat fra platas liner notes: «This is music to love. Complex but easy for a child to understand.» "
Jazznytt (NO)

"…Ståhl, Williamson and Cantillo shape constantly the given rhythmic pattern, distilling it into a deep yet highly playful meditation on the transformative power of rhythm. Add to that the hypnotic sound of Ståhls’ vibes, the complete freedom in Williamson and Cantillo approaches and the true democratic interplay and you already know that there is no better way but to surrender to this excellent trio. (…) Waiting anxiously for the coming volumes from these sessions. "
www.salt-peanuts.eu (IL)

" The opener "Elmers" contorts like a Thelonius Monk composition with odd meter and angular sound. Certainly this approach relies on an amalgamation of disciplined musicians with a shared purpose. With Williamson and Cantillo, Ståhl has such capable compatriots. (…) the melodies of "Morgon På Torpet" and John Lennon's "Jealous Guy" are engagingly tuneful. "
allaboutjazz.com (US)

" (…)it is not fully free, yet it expresses the adventurous “new thing” spirit of the late 1960s. (…) I think that the Ståhls Trio’s Källtorp Sessions is a great record. (…) …great vibraphone LP of 2019 (…) Ståhl’s group ops for a more crystal-like/metallic direction. And I think the seasoned listener will enjoy that. The Stockholm landscape is looking pretty good right now … "
jazzrightnow.com (US)

" Mattias Ståhl, detta levande utropstecken. (…) Fullständigt unik. (…) Lyssnar, lyssnar igen och hör nytt varje gång. Framför allt är det en nyfiket, kringströvande trio (…) full av humor (…) Vi andra kan bara ratta in till Mattias Ståhls egenhändigt krökta klanguniversum. "
LIRA (SE)

" Mattias Ståhl har starkt bidragit till att förnya och vitalisera vibrafonspelet (…) hans vågade och okonventionella sätt att traktera instrumentet. (…) han alltid utmärker sig på ett spännande och kreativt sätt. (…) Låtarna rör sig mellan det mer jazziga till det som drar åt frijazz. Men här finns också drag av konstmusik i en kammarmusikalisk modernistisk tradition. Genomgående skapar Williamson och Cantillo ett energirikt driv och en nerv i musiken, med en stor närvarokänsla, såväl i de långsamma som i de snabba låtarna. Helheten blir en mycket fängslande triomusik att lyssna till! "
Orkesterjournalen (SE)

2019 släpptes också ett duo-album med mäster Georg Riedel! Kontrabas och vibrafon/marimba, mestadels kompositioner från Georgs penna. Staffan Svensson gästar på trumpet! Inspelat, mixat och mastrat även den av Mats Äleklint, släppt på Playground Music.

PRESSEN SÄGER ATT

" Riedel och Ståhl, det låter som en liten mekanisk verkstad som bitit sig kvar i en källare någonstans och vägrar flytta ut, vägrar växa, vägrar datorisering. Motsträviga gubbar på gott humör. Sådan är musiken. Stridslysten, rolig, tydlig. Och överraskande. (…) Här är en duo som får lyssnarna att glömma vem som spelar för att istället fyllas av musiken. Riedel och vibrafonisten Mattias Ståhl är en duo på lika villkor. Riedel har komponerat alla melodierna men ger sig själv motstånd i Mattias Ståhl. Vibrafonen käftar emot. (…) Så trots att våren knappt anlänt gissar jag att "Diokrati" kan vara årets svenska jazzskiva. "
P1 Kultur

" (…) ”Diokrati”, den nya egenkomponerade skiva han gjort tillsammans med vibrafonisten Mattias Ståhl. Elva stycken med jazzmått korta kompositioner som ofta utgår ifrån en vismelodi. Det låter ibland nästan naivt, men samspelet mellan basen och vibrafonen är långt ifrån simpelt (…) Mycket fint. "
DN

" "(…) ...tillsammans skapade de ett vilsamt och vackert sound – de skulle kunna genomföra en lång konsert på duo utan att lyssnarna tröttnade. (…) ...spänner över ett stort område; somligt är konventionellt ”lättjazzigt” till formen och fastnar vid första genomlyssningen, annat verkar ha en friare struktur. Svårtillgängligt är det inte, dock aldrig ”välkammat”, snarare finns en omisskännligt Riedelsk strävhet och originalitet. "
Östgöta Correspondenten

Tidigare trioplattan, totally indie-success-albumet från 2013:

"JAG SKULLE BARA GÅ UT" finns på vinyl (dubbel  10") och cd.

Fantastiska recensioner på skivan, köp den!! Gör det här: www.moserobie.com

"But I'm even more floored by the new Jag Skulle Bara Gå Ut (Moserobie), a fantastic trio album (…) right from the start there's something about it that reminds me of the quicksilver energy and spontaneity of the pianist's classic Money Jungle album with Charles Mingus and Max Roach (…) Few adventurous jazz records I've heard this year are this subtle. Or this good."
Chicago Reader (US)

"…take things into outer space - almost literally during his trio's wiggy introduction to Sun Ra's "Satellites are spinning" - and the meter-free middle section of the trio's rambunctious take on Duke Ellington's "The Mooche". Ståhl and his confederates sound equally masterful negotiating orbits closer to a gravitational body. (…) Ståhl establishes his singularity through the clarity of his lines and the precision of his attack. The multifarious talents of the rest of the trio contribute to the album's success. (…) Rarely are rigor and accessibility so successfully balanced.
4/5 stars
Downbeat Magazine (US)

"er det ei fryd for øyret (…) eit praktfullt album."
Dagsavisen (NO)

"en av verdens aller beste og mest uttrykksfulle vibrafonister (…)tar oss med på ei vidunderlig vakker og sammensatt reise (…)"
Nettavisen (NO)

"…fin skiva med subtil känslighet (…) Det är en av hemligheterna med skivan överlag tror jag, en spänning mellan den ganska enkla ytan och det djup som finns därunder."
Soundofmusic (SE)

"Så mycket att lyssna till, så mycket fina detaljer. Samtidigt tre musiker som spelar tillsammans och skapar en musikalisk helhetsbild. (…)ett album som varmt rekommenderas."
Orkesterjournalen 4/5 (SE)

…just det gemensamma är viktigt för trion. De lyssnar, känner in, bearbetar intryck och lägger till. Finessrikt, utan att framhäva individuella prestationer på bekostnad av det gemensamma uttrycket. (…) Mattias Ståhl börjar få internationellt renommé som uppfinningsrik vibrafonist och det med all rätt."
LIRA (SE)

Portugisisk stjärntrio (med Hernani Faustino - kontrabas, Rodrigo Pinheiro - piano, Gabriel Ferrandini - trummor) möter svensk vibrafonist i Litauen (Nobusiness records)!

Såhär tycker Applegate!

På Honorable mention; best of 2014/New York City Jazz Record och dessutom en rekorderlig bronsplats på The Wires årsbästalista för 2014, inte illa:

Tidigare grupper&samarbeten inkluderar fina orkestern TVÅ FÖR TOMMY, (med Fredrik Ljungkvist - cl och Patric Thorman - b) som släppte en löjligt fin vinyl under 2012 på Found You Recordings! Den är släppt i ynka 350 ex.

Han har även spelat in en duo-CD med mästerimprovisatören och tidigare grannen Sten Sandell , dessförinnan släppt två egna album som fått mycket uppmärksamhet både på hemmaplan och internationellt med sin tidigare kvartett Ståhls blå.

Under senare år har han spelat mycket med storheter som Per Texas Johansson (Gyllene skivan 2016 och 2019!), Georg Riedel samt Emil Svanängen/Loney Dear i olika sammanhang. Aktiva grupper just nu är Martin Küchens Angles, Norsk-svenska I.P.A. med Magnus Broo/Atle Nymo/Håkon Mjåset Johansen/Ingebrigt Håker Flaten. Senaste skivan; "Bashing Mushrooms" släppt 2020 på USA-labeln Cuneiform!

Andra grupper där han dragit strå till stacken genom åren är exempelvis Trondheim Jazzorkester, Daniel Buner Formo:s Formo Tre&Metall, Cecilia Persson kvintett, Joakim Milders Takeaway, Team Hegdal, Lennart Åbergs stora och små orkestrar, Nils Berg 5 , Alberto Pinton Quintet, Yttling Jazz, Fredrik Nordström Quintet och Klaus Holm Kollektif. Han var husvibrafonist hos swingtronica-killarna i Koop världen runt mellan 2002-2008. Han fick Sveriges Radio P2:s pris jazzkatten som årets nykomling 2002 för CD:n "Ståhls blå".

Polar Prize music award juni 2015, under ledning av Hans Ek!

Media tycker till:

Piano and vibraphone risk mutual cancellation. Each on its own can overwhelm musical content with volume of sound, so it takes discipline for them to be heard in each others presence. Swedes Sten Sandell and Mattias Stahl are up to that task. Each modulates his approach to ensure the music's balance(...) ...their contributions never blur.
Bill Meyer, Downbeat Magazine (US)

...själv river han undan alla fördomar om vibrafonen som ett mesigt plinke-plonk-instrument; det här är intelligent och sexig friformjazz som river i högtalarmembranen. Med nervig, knappt tyglad energi, massor av överraskningar och, faktiskt, melodier som biter sig fast.
Lennart Persson, Expressen

Vibrafonisten Mattias Ståhl har en djävulsk känsla för sitt instrument…intensitet, kraft och dess motpoler lugn och luft.
Fredrik Eriksson, Groove
... ger skickligt varandra motstånd och stöd. Ibland luftigt och mjukt, ibland kantigt och hårt. (...) Överhuvudtaget finns ett tilltalande samspel mellan de båda, samtidigt som de var för sig ges utrymme att ta ut svängarna. Lyhördhet är ett signum (...)

Magnus Olsson, Sound of Music

Vackert och utmanande i förening.

Måns Wallgren, Dagens Nyheter

...cd:n låter lite som om Archie Shepp spelade vibrafon.

Groove

...det lät som när teven pajat.

Eskilstuna-kuriren